29 juni 2009

Fru E

I Lördags var det då äntligen vår tur. Vår tur att stå där framme vid altaret och säga Ja till varandra. Vilken känsla..
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig den känslan. Trodde jag skulle vara mer nervös men allt vara bara så underbart.
Vår Präst höll det perfekta vigseltalet och allt flöt på så bra.
Efter vigseln blev det bröllopsfest i hembygdsgården här i byn. Helt fantastisk kväll tillsammans med familj och vänner. Många roliga inslag men även många seriösa som gjorde att en och annan tår fälldes...
Det är helt otroligt vilka människor man har omkring sig. Och den känslan att ALLA dom var där för vår skull var obeskrivbar!
På slutet sjöng alla gäster en sång samtidigt som de tände ett ljus och satte i en hjärtformad form framför oss. Fantastiskt!
Nu återgår jag till vardagen med annat namn, en till ring på fingret och en känsla i magen som påminner om när man var nykär.

Underbart!


5 kommentarer:

Pimmi sa...

Ni var så vackra. Kul att dagen och kvällen blev som ni önskat. Ni är väl värda det. Kram Emma

Unknown sa...

Vad fina ni är! Grattis till bröllopet! Hoppas det blev en oförglömlig dag!

Ha en trevlig sommar!
Jossan (med smyckena)

Vera.m.fl sa...

Ett stort GRATTIS till herr och fru E :) Har bott granne med herr E för några år sedan så han och dom stora syskonen i familjen är mig väl bekanta. Dig har jag bara hunnit träffa på en scrapträff men det lär säkert komma fler tillfällen ;) Ni var toppenfina på bilden!!

Än en gång, grattis till er båda!

KRAM/ Vera

M sa...

Hallåj! Huvudsaken är att ni är nöjda med dagen. Vi hade också supertrevligt. Vigseltalet var verkligen otroligt bra. Där hade han fångat och ringat in det som precis var ni.

Och det där deghjärtat... Det var jag som knölade ihop det och kastade bort det. Ni ville inte ha kvar det va? Annars tänkte vi att vi kan baka en ny deg varje bröllopsdag och ljusen har vi sparat i en påse.

Ha det gött.

Catta sa...

Fantastiskt vilken vigsel! Prästens tal var så vackert och ni hade valt fina låtar och en jätteduktig sångerka! Som jag skrev på min blogg, det är det mest känsloladdade bröllop jag varit på för egen del... Kram Catta