24 november 2009

Oväntat tillskott...

... det står att jag har en insättning att vänta imorgon på en summa jag inte alls är bekant med.
Håller alla mina tummar för att det är jag som har glömt bort något om än jag misstänker att det är lönekontoret som har gjort något riktigt galet.
Fast hoppas kan man ju göra ett tag till..

22 november 2009

Fotosafari

Idag har vädret bjudit på ett par plusgrader och sol. Perfekt väder för att gå ut i naturen och testa kamerans funktioner.
Jag fattar fortfarande ingenting men det blev i alla fall en hel del foton. Fler dåliga än bra men övning ger väl färdighet!? Hoppas hoppas hoppas jag tar mig in på fotokursen.
Sen blev det lunch hos bror med familj där det vankades pannkaka uppstekt över öppen eld.
Fantastiskt gott!










09 november 2009

Jag är så glad..

...att jag har förmånen att varje måndag få träffa mammorna och barnen i det lilla som är kvar av vår mammagrupp.
...att vi ska börja riva i det som inom kort ska bli vårt sovrum så att L får ett eget rum.
...att L har fått dagisplats på B

Det finns mycket att va tacksam för. Jag är bara så dålig på att komma ihåg att vara tacksam.

06 november 2009

Smittad av svägerskan...

Nej.. inte baconsnuvan.

Språkpolisen har visat sig på 48:an ikväll.
Jag var in på landstingets hemsida för att läsa på om vaccinationerna och där stod detta att läsa i ett pressmeddelande...
"Från och med idag fredag är det möjligt att boka tid för vaccination på internet"
Mycket kan man göra på internet men vaccinera sig!?

Rätta mig om jag har fel men det känns som ett syftningsfel!?

05 november 2009

Misshandel och snatteri

Det är nog inte många 1,5 åringar som har gjort sig skyldiga till detta på en och samma dag.
Den så trevliga mammaträffen i måndags avslutade sonen med att kasta en tung ljuslykta i huvudet på en av kompisarna. Det gick bra men åh va mammahjärtat tar ont när han gör så...
Senare på kvällen åkte vi iväg för att handla och när jag står i kassan för att betala så försvinner L plötsligt.
Jag är inte förvånad att jag hittade han vid lösviktsgodiset, i full fart med att trycka in så många som möjligt i munnen. En näve häxvrål blev det. Kassörskan skrattade, jag skämdes.

Roligare är att sonen nu mera sover i eget rum och vi har fått ett nytt liv. Han sover mycket längre på mornarna vilket resulterar i en betydligt gladare son och mamma.

Idag blir det ett besök på sjukhuset. Svägerskans make har bara dagar kvar att leva och vi försöker att finnas där så mycket vi bara kan. Det känns som att det är det enda vi kan göra, finnas där.

Gud ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
-Reinhold Niebuhr