14 december 2008

Pepparkaksbak...

Jag gick i ett svagt ögonblick med på att göra ett pepparkakshus i helgen. I fick i uppdrag att rita hur det skulle se ut och det visade sig snart att det fick bli en borg istället för ett hus.
Resultatet av 3 timmars hårt arbete ser ni här.
En borg med nr 48 på (vad annars?), en prinsessa, två riddare, en dinosaurie och en giraff.
Slå den kombinationen om ni kan!




Och här ser ni resultatet av en övertrött kille är världsbäst på att snurra över på mage men vill verkligen inte ligga på mage.
Kortet togs för 1 timma sedan och det låter som att han bråkar med sin far inne i sovrummet än...
Och ja.. ni ser rätt, det är lilla niagarafallet som rinner från munnen.
Att nån så liten kan producera så mycket dreggel är för mig en gåta..

12 december 2008

Äntligen helg...

... inte för att det är så stor skillnad på vardag eller helg när man är hemma med sonen.
För tillfället bryr han sig måttligt om det är Onsdag eller Lördag utan gnäller sig igenom nätterna oavsett.
Jag inser ju hur bra vi har haft det när jag nästan slänger mig på luren till BVC för att höra vad som är fel.. han är ju lite gnällig. Sen slår det mig att man kanske får va det när man är 7 månader och det händer mycket i lilla kroppen, när man dessutom har sovit nätterna igenom utan gnäll sedan han föddes så är det för mycket begärt att det ska fortsätta i all evighet.
Men som sagt var.. vi är så bortskämda så när man helt plötsligt måste vara vaken på nätterna så tar tålamodet slut lika fort som godisskålen tog slut framför Idol ikväll.
Att gå upp för att trösta eller ge mat är helt okej.. men ett konstant gnäll som varken ger till eller från blir jag smått galen på.
Men det är inte alls synd om mig, som sagt var 7 månader utan gnäll. Det är nog min tur nu.

Jaja, nu sover då både sambon och sonen och jag sitter kvar framför tv:n och följer hur det går för våra idoler....
Heja Kevin!

08 december 2008

Dagens applåd...

Håll i er nu.. för hemma i min bokhylla har det faktiskt börjat bildas en bokhög med böcker som jag vill läsa.
Ni får skratta men i min "inte intresserad ett dugg av att läsa värld" så är det här verkligen en skräll... det här är en STOR hög.
  • Det ska bli ett sant nöje att döda dig - Magdalena Graaf
  • Familjens projektledare säger upp sig - Gunilla Bergensten
  • Kärlekens fem språk - Gary Chapman

De här tre böckerna ligger i hyllan. Den första har jag kommit halvvägs i och den är helt klart läsvärd. Obehagligt väl skrivet om hur hennes liv har sett ut.
Den sistnämna läser vi i en bokcirkel, också den mycket bra.
Den om projektledaren har jag inte hunnit börja med än, men den ska enligt säkra källor vara läsvärd.
För övrigt så går dagens applåd till försäkringskassan... jo ni läste rätt.
Jag upptäckte idag att dom har infört åtminstonde 2 nya funktioner som gjorde det väldigt smidigt för mig.
Först har dom en chattfunktion för frågor om föräldrapenningen, eller föräldraförsäkringen som det så fint heter. Fick där svar på en av mina frågor men sedan var jag ändå tvungen att ringa dom för att få vidare svar gällande mitt ärende.
När jag då ringde var jag på plats 176 i kön då nästa överraskning kom. "Knappa in ditt telefonnummer så ringer vi upp dig när det är din tur".
15 minuter senare ringde dom!
2 nya funktioner och båda fungerade helt perfekt! Jag är nästan chockad...
Så applåder till försäkringskassan idag...

07 december 2008

Julrebus..

Hjälp efterlyses....

05 december 2008

Fotspår i sanden...

Om jag skulle rangordna vilka texter som betyder mest för mig skulle den här utan tvekan ligga högst upp på min lista....


Fotspår i sanden


En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds.


När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.
Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.

HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

Författaren okänd

03 december 2008

Ingen rök utan eld??

Vet att många tycker det är lite halvtöntigt att beställa kläder från postorder men i det här huset förkommer det ändå då och då och jag tycker det är perfekt.
Sist blev det en bikini, jeans och stickad tröja för 500 lappen...
Ikväll går det nog iväg en beställning på en vinterjacka till A och en tröja till mig.
40% på dyraste varan och 30% på resten av beställningen. Känns bra i föräldrapenningbörsen...
December är ju inte den månad där börsen har minst hål.
Jag gav oss en tidig julklapp i form av en självrisk till saneringsgruppen.
Tips till småbarnsföräldar: Koka inte plastnappar till barnen i 2½ timma på spisen... Det förekommer faktiskt rök utan eld, väldigt mycket rök, och väldigt illaluktande rök.

30 november 2008

Dessa manliga gener...

...åter igen... Vad är det för gener i dessa manliga kroppar som gör att dom bara kan blunda med öronen nätterna igenom. Jag utfärdar hittelön till den som kan hitta någon motsvarande gen hos oss kvinnor.
Sista nätterna har jag vänt på min son ca 20ggr per natt. Det går mot mitt förstånd när jag säger att jag ibland tror att han gör det bara för att retas. Han snurrar över på mage för att 2 sekunder senare upptäcka att han inte vill ligga på mage, och inte ska ni tro att han har kommit på hur han ska göra för att snurra tillbaka på rygg.
A tog på sig ansvaret 2!!!!! nätter förra veckan... förstår ni... TVÅ nätter...
Gissa om han var trött... tur att han var ledig från jobbet. När det var dags att jobba igen så gjorde han klart för mig att det nattliga ansvaret åter låg på mitt bord. För HAN skulle ju upp tidigt morgonen där på....