Maken tyckte idag att det var dags att 2 åringen skulle få en "vanlig" säng och slippa sin spjälsäng.
Jag vet inte hur jag tänkte men imorse verkade det som en väldigt bra idé så jag hakade på.
Ut på blocket och hittade en säng till en bra peng, hos grannen, mycket praktiskt.
En timma senare var sängen överburen och inflyttad i sonens rum.
12 timmar senare har vi en vansinnigt arg och övertrött kille som gallskriker så fort man lämnar rummet. Fullkomligt hysterisk. Galen. Ledsen. ARG!
I spjälsängen la man ner han, pussade godnatt och 2 minuter senare sov han.
Just ikväll känns det som att han kan få sova i spjälsäng tills han är 15 år bara han slutar skrika..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar